Vi mot dom
En sann historia i 2 delar
Del 2
Matchen mot Burseryd, som efter att ha fått brytas efter 25 minuter beslutades av SvFF sluta 2-2, var den sista innan semesteruppehållet. Detta betydde att IP skulle gapa tomt i ett par månader och folk skulle få tid att tänka över allt som hänt.
På Hajpuben var det dock som vanligt muntra miner. Folket där använde alkoholens förmildrande effekt för att låtsas att allt var som det skulle. Sångerna ekade långt in på natten, och när stället stängde klockan 07.00 var det inga problem. AIFarna rörde sig vidare mot sina arbeten och allt var frid och fröjd. Än så länge.
När klockan slog 16.00 och folket började röra sig mot Hajpuben igen, möttes de av en fruktansvärd syn. 2 stora plankor var spikade över ingången med texten: "Stängt för evigt". Nedanför plankorna satt Kulan med ansiktet i händerna. Han hade smitit tidigare från jobbet för att hinna få i sig en pilsner i sin ensamhet innan övriga stammisar dök upp.
-Han har förstört allt... Allt är förstört, snyftade han
-Vad i helvete har hänt, Kulan? har dom fått slut på Mümmelman? frågade Blixten.
-Det är af Leijonhierta... Den jäveln har köpt upp puben och stängt den. Allt för att jävlas med oss.
Magne L, som ju oftast håller sig i bakgrunden annars, harklade sig och talade till gruppen:
-Vi får inte låta det här trycka ner oss. Vi måste kämpa oss ur det här. Om inte för oss så för våra barn, som kommer bära den grönvita fanan vidare. Den dagen jag låter mig styras av en överviktig GIS-borgare, är den dagen ni kan slita min AIFhalsduk från mina kalla döda händer.
Övriga gruppen nickade instämmande och begav sig ner mot det folktomma IP.
Väl där nere så märker dem att dem är inte är ensamma. ca 100 meter bakom dem gick ytterligare en gruppering. Förrädarna.
-Det är nu eller aldrig, framåt stolta AIF, skriker Kulan samtidigt som han höjer sin knytnäve och tar sats med sina vältränade fotbollsknän och springer med full fart mot den nykomna folkmassan. Inte långt efter kommer övriga AIFare, med glödande hat i ögonen och mod i deras grönvita hjärtan.
Denna sammandrabbning kom i folkmun att kallas "slaget om Anderstorp" och la grunden för vad som kom att visa sig vara en hektisk vecka. Bara dagarna efter blir Alfred af Leionhjierta gripen i sitt hem misstänkt för skattefiffel och slavägarskap. Hans minst lika onda undersåte von Bronseskiöld gick under jord och efter att ha hämtat de otrogna supportrarna med buss på Värnamo Sjukhus så drog dem norrut. I Skellefteå stannade de tillslut och grundade året efter IFK Anderstorp. Där fortsatte de att smida onda planer och spela oattraktiv fotboll, vilket de gör än idag.
Det sägs att man vissa dimmiga fullmåns-kvällar kan höra Kulans barbariska hjälte-skri eka mellan fabrikerna runt IP.
IFK Anderstorp - förrädarnas förening. Vi hatar er nu och vi hatar er ännu mer imorgon. Vissa svek går inte att förlåta.
Framåt AIF, kämpa för Kulan!
The End
En sann historia i 2 delar
Del 2
Matchen mot Burseryd, som efter att ha fått brytas efter 25 minuter beslutades av SvFF sluta 2-2, var den sista innan semesteruppehållet. Detta betydde att IP skulle gapa tomt i ett par månader och folk skulle få tid att tänka över allt som hänt.
På Hajpuben var det dock som vanligt muntra miner. Folket där använde alkoholens förmildrande effekt för att låtsas att allt var som det skulle. Sångerna ekade långt in på natten, och när stället stängde klockan 07.00 var det inga problem. AIFarna rörde sig vidare mot sina arbeten och allt var frid och fröjd. Än så länge.
När klockan slog 16.00 och folket började röra sig mot Hajpuben igen, möttes de av en fruktansvärd syn. 2 stora plankor var spikade över ingången med texten: "Stängt för evigt". Nedanför plankorna satt Kulan med ansiktet i händerna. Han hade smitit tidigare från jobbet för att hinna få i sig en pilsner i sin ensamhet innan övriga stammisar dök upp.
-Han har förstört allt... Allt är förstört, snyftade han
-Vad i helvete har hänt, Kulan? har dom fått slut på Mümmelman? frågade Blixten.
-Det är af Leijonhierta... Den jäveln har köpt upp puben och stängt den. Allt för att jävlas med oss.
Magne L, som ju oftast håller sig i bakgrunden annars, harklade sig och talade till gruppen:
-Vi får inte låta det här trycka ner oss. Vi måste kämpa oss ur det här. Om inte för oss så för våra barn, som kommer bära den grönvita fanan vidare. Den dagen jag låter mig styras av en överviktig GIS-borgare, är den dagen ni kan slita min AIFhalsduk från mina kalla döda händer.
Övriga gruppen nickade instämmande och begav sig ner mot det folktomma IP.
Väl där nere så märker dem att dem är inte är ensamma. ca 100 meter bakom dem gick ytterligare en gruppering. Förrädarna.
-Det är nu eller aldrig, framåt stolta AIF, skriker Kulan samtidigt som han höjer sin knytnäve och tar sats med sina vältränade fotbollsknän och springer med full fart mot den nykomna folkmassan. Inte långt efter kommer övriga AIFare, med glödande hat i ögonen och mod i deras grönvita hjärtan.
Denna sammandrabbning kom i folkmun att kallas "slaget om Anderstorp" och la grunden för vad som kom att visa sig vara en hektisk vecka. Bara dagarna efter blir Alfred af Leionhjierta gripen i sitt hem misstänkt för skattefiffel och slavägarskap. Hans minst lika onda undersåte von Bronseskiöld gick under jord och efter att ha hämtat de otrogna supportrarna med buss på Värnamo Sjukhus så drog dem norrut. I Skellefteå stannade de tillslut och grundade året efter IFK Anderstorp. Där fortsatte de att smida onda planer och spela oattraktiv fotboll, vilket de gör än idag.
Det sägs att man vissa dimmiga fullmåns-kvällar kan höra Kulans barbariska hjälte-skri eka mellan fabrikerna runt IP.
IFK Anderstorp - förrädarnas förening. Vi hatar er nu och vi hatar er ännu mer imorgon. Vissa svek går inte att förlåta.
Framåt AIF, kämpa för Kulan!
The End
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar